Guide för farligt gods
Transport av farligt gods på väg (ADR-gods)
Den här guiden ersätter inte lagar, förordningar och de gällande ADR/RID-bestämmelserna. Bring tar inte ansvar för fel eller brister i vägledningen. Du hittar de fullständiga ADR-bestämmelserna på webbplatsen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Så tar du reda på om ett ämne är farligt
För alla ämnen och för kemikalier finns ett internationellt krav på att producenten ska tillhandahålla ett säkerhetsdatablad med alla nödvändiga uppgifter. Punkt 14 i säkerhetsdatabladet tar upp allt du behöver veta om transport.
Ett säkerhetsdatablad är en bilaga som bland annat ska innehålla information om farliga egenskaper och rekommenderade skyddsåtgärder vid användning av farliga kemikalier. Säkerhetsdatabladet informerar även om en rad punkter du behöver veta innan du skickar farligt gods, t.ex.
- ämnets UN-nummer
- vilken förpackningsgrupp som gäller
- vilka riskklasser ämnet har och därav
- vilka etiketter som ska sättas fast på försändelsen
- vilka transportmetoder som är tillåtna för ämnet (väg, järnväg, sjö, flyg).
Om säkerhetsdatabladet inte uppger ett UN-nummer så klassificeras inte ämnet som farligt gods.
Vill du veta mer om säkerhetsdatablad kan du besöka kemikalieinspektionens hemsida.
Flygtransport av farligt gods
Vi transporterar och hanterar farligt gods i enlighet med reglerna i IATA-DGR. Detta är ett omfattande regelverk som måste följas innan försändelsen kan accepteras. Kontakta därför närmaste Bring-kontor för nödvändiga klargöranden om nationella och internationella flygtransporter.
Sjötransport av farligt gods
Vi transporterar och hanterar farligt gods i enlighet med IMDG-bestämmelserna. Detta är ett omfattande regelverk som måste följas innan försändelsen kan accepteras. Kontakta därför närmaste Bring-kontor för nödvändiga klargöranden om sjötransport.
Våra viktigaste tips
Läs vår lathund för farligt gods för att ta del av våra viktigaste tips:
Som avsändare ansvarar du för att
- säkra att det farliga godset är tillåtet att transportera och att vi som transportör kan ta emot det
- klassificera godset
- förpacka/samförpacka i enlighet med bestämmelserna i regelverket
- märka kolli korrekt med nödvändig information, UN-nummer, etiketter och eventuella andra symboler
- säkerställa att tom, ej rengjord förpackning för farligt gods har rätt märkning. Samt är stängd och lika tät som om den var full
- överlämna farligt gods enbart till "känd" transportör
- utställa och bifoga transportdokument för farligt gods (fraktbrev) med korrekta och fullständiga uppgifter om det farliga godsets och sändningen.
Transportdokument för farligt gods ska sparas av både avsändare och transportör i minst 3 månader. Lagringen kan ske elektroniskt om dokumentet kan reproduceras vid utskrift.
Innan försändelsen kan accepteras av Bring måste kraven i regelverket vara uppfyllda. Eventuella ersättningskrav som följd av bristande efterlevnad av dessa bestämmelser kan riktas mot dig som avsändare.
Indelat i riskklasser
Farligt gods är indelat i olika riskklasser utifrån ämnets eller föremålets egenskaper och huvudrisk:
Riskklass nr. | Beskrivning |
---|---|
Riskklass 1 | Explosiva ämnen och föremål |
Riskklass 2 | Gaser |
Riskklass 3 | Brandfarliga vätskor |
Riskklass 4.1 | Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, fast okänsliggjorda explosiva varor |
Riskklass 4.2 | Självantändande ämnen |
Riskklass 4.3 | Ämnen som i kontakt med vatten avger brandfarliga gaser |
Riskklass 5.1 | Oxiderande ämnen |
Riskklass 5.2 | Organiska peroxider |
Riskklass 6.1 | Giftiga ämnen |
Riskklass 6.2 | Smittförande ämnen |
Riskklass 7 | Radioaktiva ämnen |
Riskklass 8 | Frätande ämnen |
Riskklass 9 | Övriga farliga ämnen och föremål |
Du tar reda på vilken riskklass ett farligt ämne tillhör med hjälp av UN-numret. Vill du veta mer om de enskilda riskklasserna, se MSB's hemsida.
Klassificering av farligt gods
Olika ämnen och föremål kan ha samma huvudfara och tillhör därför samma riskklass. Ändå kan de ha så olika egenskaper att de bör behandlas olika. Ett farligt ämne kan också ha ytterligare risker vilket innebär att flera riskklasser har angetts. Varan kan också ha tilldelats en förpackningsgrupp som identifierar ämnets styrka.
Det är klassificeringen som avgör
- om godset kan skickas som begränsad eller undantagen mängd
- vilken typ av krav på packning och emballage som ställs samt om det är möjligt att sampaketera med annat farligt gods
- hur föremålet ska märkas
- bearbetning av varan - t.ex. särskilda faror vid kontakt med fukt eller andra ämnen, krav på temperaturkontroll m.m.
- vilka handlingar och eventuella andra uppgifter som ska följa med transporten.
Detta tar Bring inte emot för transport
Farliga ämnen som enligt ADR-bestämmelserna inte får tas emot för transport på väg och järnväg.
Vi tar inte emot dessa riskklasser:
- riskklass 1 – explosiva ämnen och föremål, med undantag för klass 1.4.S. som tar emot med ordinarie kundavtal
- riskklass 7 – radioaktivt material, med undantag för UN-nummer:
- UN2908
- UN2909
- UN2910
- UN2911
Dessa tar vi emot med ordinarie kundavtal.
Bring förhåller sig till klassificeringen av ämnen som gjorts genom den aktuella versionen av ADR-föreskrifterna.
Emballage och emballagegrupper
Korrekt transport av farligt gods kräver att emballaget är solitt och tål påfrestningar från normala transporter samt olyckor och missöden. Allt emballage ska uppfylla särskilda krav på styrka och hållbarhet. Föreskrifterna beskriver hur emballaget för farligt gods ska utformas, provas och godkännas. Godkännandekoden ska vara tryckt på själva emballaget. Det finns olika krav på emballaget utifrån egenskaperna hos det farliga godset, inklusive bestämmelser om tillåten mängd i emballaget. Detta styr också om det finns krav på dubbelemballage, och om det finns möjlighet till sampaketering eller inte.
De flesta riskklasser tilldelas en emballagegrupp (undantagen är klasserna 1, 2, 5.2, 6.2 och 7, samt självreaktiva ämnen i klass 4.1.) Emballagegruppen är också en viktig nyckel för att avgöra om det farliga godset faller under undantag och undantag från bestämmelserna i ADR.
Det finns tre emballagegrupper:
- emballagegrupp I: mycket farligt ämne
- emballagegrupp II: medelfarligt ämne
- emballagegrupp III: mindre farligt ämne.
Etiketter och andra märkningar
Märkningen av paketet är mycket viktigt för att dina varor ska behandlas korrekt, och för att alla som är inblandade i transporten ska veta från märkningen hur de ska bete sig.
Etiketter får inte döljas eller täckas över.
Paket måste ha
- ämnets UN-nummer
- risketiketter (ett ämne kan ha flera farliga egenskaper och måste då märkas med flera risketiketter)
- annan märkning och information (gäller vissa typer av farligt gods).
Flyg- och sjötransporter kräver att handelsnamn (rätt fraktnamn) anges på förpackningen. Flygtransport kräver också att du lägger vikt och kvantitet på paketet. Du som avsändare ska märka godset korrekt i förhållande till om det är en kombinerad transport som involverar både väg och flyg, eller båt.
Övriga märkningar på paketet
Risketiketter och andra märkningar får inte täckas över eller döljas. Om överpackning används ska markeringar på paketen vara väl synliga genom överpackningen. Om så inte är fallet ska själva överpackningen märkas på samma sätt som paketen inuti.
Transporthandlingar och övrig information
När du skickar farligt gods, kom ihåg att bifoga korrekt ifyllda transporthandlingar. Vid transport av farligt gods ska avsändaren överlämna transporthandlingen till transportören vid hämtning av godset.
Transporthandlingen ska innehålla all nödvändig information, t.ex.
- avsändarens namn och adress
- mottagarens namn och adress
- klassificeringen av varorna eller varorna
- antal och beskrivning av paket
- den totala mängden för varje typ av farligt gods.
Farligt gods packat i begränsade mängder
Vissa ämnen anses vara mindre farliga och kan skickas på ett enklare sätt, och det kallas på fackspråket "begränsade mängder" (LQ). Det finns krav på förpackning, märkning och vikt. Då transporteras godset som vanligt gods.
Det finns begränsningar i mängder (liter eller kilo) baserat på UN-nummer och förpackningsgrupp. Det finns också krav på förpackningstyp och märkning av kollit, men inga krav på transportdokument.
För varje enskild försändelse som räknas som LQ ska avsändaren försäkra sig om följande:
- att försändelsen inte är klassificerad som farligt gods
- att den inre behållaren uppfyller kraven
- att den yttre förpackningen uppfyller kraven
- att det finns en tillräcklig mängd absorberande material i botten av
den yttre förpackningen - att märkningen är godkänd enligt kraven.
Emballaget ska vara komposit, det vill säga ett inner- och ett yttre emballage. Inneremballage som utsätts för att kunna krossas eller punkteras under normala transportförhållanden, som t.ex glas, porslin, stengods eller vissa typer av plast bör läggas i lämplig mellanförpackning.
Den maximala bruttovikten för ett paket packat i enlighet med bestämmelserna för begränsade kvantiteter är 30 kg. Begränsad kvantitet packad på plåt med sträckfilm har en maximal bruttovikt på 20 kg.
Transporthandling krävs inte för transport av begränsade kvantiteter, förutom om transporten även ska ske med internationell båt eller färja. Det finns ett internationellt krav på att märkningen för begränsade kvantiteter ska vara minst 100mm x 100mm.
Undantagna mängder
Några farliga ämnen i mycket små mängder är tillåtna att skickas som "undantagna mängder". Det finns särskilda krav på förpackningstyp och märkning av kollit, men inga krav på transportdokument.