Vad tror du är de största vinsterna med Dynahmat?

Det beror på vem som frågar. Industriella aktörer vinner rent ekonomiskt p.g.a. minskat svinn och mer effektivt resursutnyttjande. Men Dynahmat bidrar även till ökad transparens för både aktörer inom värdekedjan, vilket är en vinst i sig, men även för kunder som enklare kommer kunna följa kvalitén på produkten. CSR (Corporate Social Responsibility)  är också ett område som gynnas.

Vad är de största utmaningarna just nu i projektet?

Det är helt klart dagens konsumtionsvanor. Det är inte bara en fråga om att övervaka temperaturen, projektet i sig har en utmaning i att ändra kulturen hos konsumenten. Idag har konsumenterna slutat att använda lukt och smaksinnet och förlitar sig helt på bäst före-datumet, vilket gör att produkter som är fullt ätbara slängs. Detta beteende måste förändras i grunden.

Vad är det bästa med projektet?

Det är att representanter från hela livsmedelsindustrin medverkar och att produkten växer fram i takt med industrin. Det är kul att se att det finns förutsättningar för en hel industri att skapa något nytt för en något bättre värld.

Vad är nästa steg i projektet Dynahmat?

Mer fälttester. Genom att låta våra industriella partners göra egna tester får vi ytterligare kunskap som tar oss i rätt riktning.

Vem ska betala för produkten och tekniken?

Exakt vad tekniken skall bestå av, chip eller annat, låter jag vara öppet, men i slutänden kommer det vara konsumenten som får betala oavsett vilken lösning det blir. Målet är att slutkonsumenten ska få reda på hur många dagar de har på sig innan varan behöver ätas upp. För supply chain är målet att minska svinnet, vilket ger ekonomiska vinster.  Redan nu har vi indikationer på att vi kan hitta stora vinster i försörjningskedjan genom att bara få aktörerna att mäta temperaturer på ett lika och korrekt sätt. Dessa vinster i sig skulle svälja hela kostnaden av en sådan här produkt och lyckas vi så är kanske enda kostnaden för konsumenten är att ladda ner en app och läsa av en streckkod.

Kan du kort förklara tekniken bakom?

Enkelt beskrivet så baseras hållbarheten på färska, kylda  livmedel på den mängd bakterier som finns på ytan av livsmedlet. Varje leverantör har en beräkningsmodell med antaganden om bakteriehalt och en given temperatur i resten av supply chain. Genom att inte bara gissa temperaturen, utan exempelvis använda trådlösa termometrar, loggas temperaturen vid lämpliga tillfällen. Informationen skickas till en databas med beräkningsmodellen som därefter räknar ut hållbarhetsdatumet. 

Hur finansieras projektet?

Lunds Tekniska Högskola startade projektet som finansieras till hälften av VINNOVA (Svenska statens innovationsmyndighet under näringsdepartemanget). Andra hälften finansieras av företagen som deltar, med pengar och tid.

Hur ser affärsmodellen ut?

Tanken är att varje del i projektet skall skapa mer värde än vad kostnaderna är. En viktig samarbetspartner är Svenska Retursystem som kan vara med att driva in ett nytt system för effektivare märkning av livsmedel. 

Önskar projektet flera deltagare?

Ja, gärna! Fler deltagare behövs, speciellt de som kan visa på andra aspekter än de vi inte redan sett.

Mer intressant läsning:

Bli matsmart och tjäna pengar.

Varför håller mjölk längre i Norge?

Läs mer om våra tempererade tjänster