När startade Citymail och av vem grundades det? Vad brinner Citymail för? Svaren på detta och mer därtill kan du läsa om i bildspelet nedan.
11 oktober 1989
Det är inte ofta det går att sätta ett exakt datum för när nya idéer föds. Men i Citymails fall går det. Det är till och med nästan möjligt att ange klockslag. På kvällen den 11 oktober 1989 läste grundaren Bror Anders Månsson en artikel i tidningen Affärsvärlden om posthanteringen i Sverige.
Han insåg snart att hanteringen måste gå att göra betydligt effektivare. Med ett förflutet inom bland annat förpackningsindustrin kände Månsson igen alla logistikproblem. Våren 1991 delade Citymail ut sitt första brev. 1,8 miljarder försändelser senare har Citymail vuxit till ett företag med ca 1 500 anställda. Men det har inte varit någon enkel resa till dagens framgång.
I slutet av 80-talet sjöng stordatorerna på sista versen. Den betydligt piggare persondatorn var här. Ungefär samtidigt började organisationer i allt större utsträckning kommunicera med sina kunder per post. Tack vare kundklubbar och lojalitetsprogram blev brevlådan nu en allt viktigare kommunikations- och informationskanal
Citymails grundare, Bror Anders Månsson, funderade ungefär så här: I posthanteringen är den stora flaskhalsen själva sorteringen av breven. Men eftersom företagens utskick sker i stora volymer borde dessa kunna sorteras på ett tidigare stadium i logistikkedjan, innan de fysiska försändelserna produceras. Och eftersom de nya mjukvarorna klarar av att sortera adresserna efter postnummer borde man kunna göra denna försortering redan i kundens dator. Den effektivare hanteringen där kunderna själva sorterar posten skulle ge ett lägre porto.
På det här sättet föddes ett nytt segment – industriell post. År 1990 var fördelningen i Sverige ungefär 70 procent personliga brev och 30 procent industriell post. Idag är förhållandet det omvända och den industriella posten fortsätter att växa.
Att mäta är att veta
”Det springer män och jagar postbilar här, gör något.” En höstdag 1990 ute i Stockholmsförorten Bromma springer män
i svarta
kostymer och jagar gula postbilar. Polisen får in flera samtal f¬rån oroliga människor som undrar vad som händer. Hade någon
på Citymail tagit emot samtalet hade de antagligen svarat: ”Ingen fara, de vill inget ont!” Bakom männen i svart dolde sig
nämligen McKinsey-konsulter som jagade kostnader. Den här gången genom att lära sig hur Postens brevbärare jobbade. ”Var går
det att effektivisera utdelningen?”, var svaret de sökte. Händelsen säger en hel del om Citymails sätt att arbeta. ”Att mäta
är att veta” är en grundbult i Citymails utveckling. Därför mäts varje moment, från det att kundens försändelser börjat produceras
tills dess att brevet ligger i rätt brevlåda. Det handlar helt enkelt om planerad post, där precision är viktigare än snabbhet.
Att veta vem som är din kund är en vital fråga när du är i färd med att grunda ett nytt företag. När Citymail klev in på marknaden och definierade det nya segmentet industriell post, definierade man också tydligt vem som var kunden: avsändaren. När denna definition var klar var det lätt att fokusera sin energi på de saker som är viktiga för dessa kunder.
Citymails intåg på den svenska postmarknaden innebar inte bara att företagen började se post på ett nytt sätt. De blev också bortskämda med vad som idag är en självklarhet – service. En hög servicegrad har gått som ett mantra genom åren på Citymail. När Citymail startade innebar denna inställning en stor förändring för många av Citymails kunder. De var vana vid hur det fungerade på en gammal monopolmarknad inom traditionell posthantering.
Att kalla Citymails tio första verksamhetsår för framgångsrika vore att förvanska sanningen en smula. Nyemission, juridik, nystart, försäljning, nyemission, uppköp, juridik, försäljning och ännu mer juridik, beskriver perioden 1991–2001 ganska väl.
Bakom de turbulenta åren finns huvudsakligen två förklaringar. Att utmana ett 350 år gammalt monopol väcker motstånd från alla håll och kanter. Och nytänkare möts av skepsis och misstro per automatik. Se bara på IKEA, Comviq eller Tetra Pak. De har alla mött motstånd från branschen, facket, juridiken och politiker. Men de har överlevt, blivit accepterade och framgångsrika. Precis som Citymail. Och för att övervinna alla skeptiker och motståndare har Citymail hela tiden tvingats jobba hårdare för att berättiga sin existens.
När Citymail startade var en av målsättningarna att sänka portokostnaderna för Sveriges företag. En minst lika viktig del i affärsidén var att utdelningskvaliteten inte skulle påverkas. Tvärtom. Genom en intelligentare sorteringslösning har man både kunnat öka precisionen och leveranssäkerheten. ”Görs saker och ting rätt från början blir resten rätt”, heter det inom företaget. Häri ligger också den stora skillnaden mellan traditionella postverk och Citymail. Filosofin är, och har sedan starten varit, att den post som redan är sorterad inte behöver sorteras en gång till. Genom att i större utsträckning utnyttja teknikens möjligheter effektiviseras logistikkedjan samtidigt som det skapas utrymme för en effektiv distribution. Tack vare processen blir också kvaliteten bättre genom hela logistikkedjan. Uppkomsten av fel minimeras helt enkelt.
Postmoderniste
På Citymail jobbar alla med inställningen att ingenting är omöjligt. Det omöjliga tar möjligen lite längre tid. Och
nya lösningar
går alltid att göra ännu bättre. Så har det varit från dag 1. Citymails tidigare motgångar har skapat en modern kultur som
präglas av stolthet och ett jäklar anamma hos våra medarbetare. Inom Citymail är ledningen väl medveten om att medarbetarna
är företagets största tillgång. För att främja egna initiativ och få medarbetarna att ta eget ansvar drivs företaget på ett
tämligen obyråkratiskt sätt, där öppenheten är avgörande. Därför sitter också ledningen mitt bland alla andra på huvudkontoret
i Västberga utanför Stockholm.
Ett talande exempel på den platta organisationen är när Bror Anders Månsson själv far runt kontoret med en disktrasa och torkar kaffefläckar. Det är vad man kan kalla en verkställande direktör.
Kommunikationen via brevlådan har en unik egenskap jämfört med andra mediekanaler. Konsumenten kan när som helst avsäga sig direktreklam. Trots möjligheten vill ca 75 procent av alla hushåll fortfarande ta del av all kommunikation de kan få via brevlådan. Och inte ens 1 procent har sagt att man inte vill ta emot adresserad direktreklam. Detta trots att direktreklamen ökat med mer än 50 procent under de senaste fem åren. Samtidigt ökar dock andelen som säger ”nej tack” i storstadsområdena kraftigt. En trend som sprider sig. Därför är en viktig uppgift för Citymail och hela direktreklambranschen att börja vårda brevlådan som mediekanal. Ömt. Annars kommer snart betydligt fler ”nej tack”-skyltar att pryda landets brevinkast. För att motverka denna trend jobbar Citymail för att utveckla och förse kanalen med nya möjligheter, t ex brevlådeadresserad direktreklam.
Vi breder ut oss
”Ett företag kan aldrig stå still, då är förstelningen ett faktum”, som Citymails tidigare VD och grundare Bror Anders
Månsson
uttrycker saken. Under företagets första 15 år har företagets grundidé utvecklats, från ett företag som delar ut försändelser
i stora volymer till lågt pris, till ett tjänsteföretag med en gedigen kunskap om brevlådan som mediekanal.
Parallellt med denna utveckling har Citymail vuxit rent geografiskt. Utdelningen började i centrala Stockholm och växte snabbt till att täcka även kranskommunerna. Göteborg, Malmö och Gotland blev nästa steg.
Citymail når idag mer än 2,5 miljoner postlådor vilket är 54 % av Sveriges alla hushåll och företag. Citymail har alltid jobbat efter målet att ”vi ska finnas där våra kunders kunder finns”.
Hej världen, nu kommer vi!
Internationell expansion låter kanske stort. Men faktum är att tankarna har funnits där länge. Trots att Citymail valde
att
utmana ett monopol går företaget försiktigt fram.
För det första, man behöver veta att affärsidén bär, att kunderna förstår nyttan, att tekniken fungerar och att medarbetarna är med på tåget. Därefter: expansion. Och nu är företaget redo att ta klivet utanför Sverige och låta andra nordiska företag se hur det går att effektivisera sin kundkommunikation via brevlådan. Nu ska vi bevisa att idén fungerar även utanför Sverige. Den enda skillnaden är att det kommer att gå betydligt snabbare den här gången.